Ikväll är vinden stilla
Det var så stormigt hela dan
Bakom Västerbron går solen ner i rött
Det är nästan tyst

Som ett obehagligt allvar
Drar sig hösten in i stan
Det finns en doft av allt i mörket, kallt och blött
Och nästan tyst

Ensamma dar, väldiga värld
Orden ekar i hennes röst
Ingen sömn och inga svar
Ingenting kvar mer än ett rostigt svärd
Som hugger och vrider sig i ditt bröst
Vi ses på hjärtats bar
Det här är brustna hjärtans höst

Här är timmarna av ovisshet
Poeternas bensin
Här är natten när vi räknar våra stygn
Allt gick så fort

Du kan dränka dig i minnen
Eller litervis med vin
Du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn
Men allt är gjort

Ensamma dar...
Ensamma dar...